Sök:

Sökresultat:

125 Uppsatser om Patogena mikroorganismer - Sida 1 av 9

Reduktion av patogena mikroorganismer vid fällningsdammar med aluminiumsulfat

Enligt lag måste avloppsvatten renas och tas om hand innan det släpps ut igen. Det är det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike är det fällningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos människor och djur om det finns i för stora mängder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta är för att se om att aluminiumsulfat är en bra kemikalie att använda för att få så lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie användes miljörapporter från Härjedalens kommun och vattenprover togs vid båda reningsverken vid två tillfällen.I resultatet ser man att detta är en metod som fungerar då antalet bakterier är så pass lågt när reningen är klar att det inte är någon fara ur hälsomässig synpunkt. Detta visar då att fällningsdammar med aluminiumsulfat är en av de reningsmetoderna man kan använda för att ?knäcka? dessa Patogena mikroorganismer..

Inventering av mikrobiologiska riskpunkter i Östra Mälaren

Mälaren är Stockholms största dricksvattentäkt och den förser årligen 1,7 miljoner människor med rent dricks-, tvätt- och badvatten genom Stockholm Vattens vattenverk Norsborg och Lovö och Norrvattens vattenverk Görväln. Även om det finns reservvattentäkter som Bornsjön så räcker inte de till om något skulle hända med Mälaren som t.ex. oljeutsläpp från något fartyg som befinner sig i närheten av vattenintagen.Idag förekommer det ständigt föroreningar från alla möjliga utsläppskällor som enskilda avlopp, industrier, avloppsreningsverk, fritidsbåtar, jordbruk m.m. och alla dessa bidrar till en sämre vattenkvalitet.Syftet med den här rapporten är att identifiera och lokalisera möjliga utsläppspunkter för Patogena mikroorganismer inom ett område som kan orsaka problem för Stockholm Vattens vattenverk Norsborg och Lovö. Rapporten ska senare användas för att undersöka vilka riskpunkter som utgör de största hoten mot vattenverken.Området innefattar till största del Ekerö kommun och Botkyrka kommun men även Salems kommun finns inom riskområdet.Ekerö släpper ständigt ut renat och orenat avloppsvatten från olika reningsverk och anläggningar som kan innehålla stora mängder Patogena mikroorganismer.

Följsamhet ? ej förhandlingsbart! Om följsamhet till hygienrutiner som avgörande för patientsäkerhet

Introduktion: Vårdrelaterade infektioner (VRI) utgör ett omfattande problem. Omkring en tredjedel av alla VRI anges möjliga att förhindra och lösningen består i hygienrutiner. Undersökningar visade att följsamheten till dessa var långtifrån tillfredsställande. Syftet med denna litteraturstudie var att klargöra några tänkbara smittvägar och identifiera faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till hygienrutiner samt se effekter av försök att öka följsamheten. Metod: Resultaten baseras på 17 vetenskapliga artiklar.

Bara du vet var du haft dina händer : ..

Studiens främsta målsättning har varit att ta reda på om det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen på kundvagnar och kundkorgar som används i dagligvarubutiker. Förutom detta har undersökningen syftat till att finna svar på frågor som; om det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen vilka typer, familjer och arter tillhör de? Finns skillnader mellan antalet cfu (kolonier) på handtagen på vagnar och korgar? Finns skillnader mellan antalet cfu på handtagen från morgon till kväll samt finns skillnader mellan antalet cfu på handtagen på vagnar mestadels förvarade utomhus och mestadels inomhus? Hur ofta rengörs vagnarna och korgarna och erhålls någon skillnad i antalet cfu mellan en otvättad och en tvättad korg?Undersökningen har gjorts med hjälp av Hygicult TPC slides, vilka är avsedda för snabb kontroll av mikrobiologisk hygien på olika typer av material som ytor och fasta och flytande material. Agarfilmen på plattan är så kallad Total Plate Count Agar och den gynnar snabb tillväxt av de vanligaste förekommande bakterier, jäst- och mögelsvampar.På 103 av 104 tryckplattsidor, kunde tillväxt av mikroorganismer observeras efter inkubering i 32oC i två dygn. Detta visar på att det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen på kundvagnar och kundkorgar som används i dagligvarubutiker.

Den mikrobiologiska statusen på köttfärs på pizzor i Uppsala kommun

Det är populärt att gå ut och äta pizza, och en vanlig ingrediens på pizza är köttfärs. Köttfärs tillhör gruppen lättfördärvliga livsmedel och märks därför med sista förbrukningsdag (SLV, Vägledning, 2011). I dagligvaruhandeln får köttfärsen inte säljas efter sista förbrukningsdag, vilket i många fall bara är en dag framåt om det är butiksförpackad köttfärs. Köttfärs som är förpackad i modifierad atmosfär har längre hållbarhet, men när förpackningen bryts försvinner den skyddande atmosfären. Inspektörerna på miljökontoret i Uppsala har märkt att många pizzerior använder ett öppnat paket köttfärs i flera dagar.

Hållbara konsumtionsmönster genom en alternativ affärsmodell? : En fallstudie av Rent-a-Plagg AB

Enligt lag måste avloppsvatten renas och tas om hand innan det släpps ut igen. Det är det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike är det fällningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos människor och djur om det finns i för stora mängder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta är för att se om att aluminiumsulfat är en bra kemikalie att använda för att få så lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie användes miljörapporter från Härjedalens kommun och vattenprover togs vid båda reningsverken vid två tillfällen.I resultatet ser man att detta är en metod som fungerar då antalet bakterier är så pass lågt när reningen är klar att det inte är någon fara ur hälsomässig synpunkt. Detta visar då att fällningsdammar med aluminiumsulfat är en av de reningsmetoderna man kan använda för att ?knäcka? dessa Patogena mikroorganismer..

Bristfällig munvård, en riskfaktor för pneumoni hos äldre vårdtagare - En litteraturstudie

Bakgrund: Pneumoni är en infektion i lungvävnaden som orsakas av bakterier, virus, svamp eller av andra mikrober. Pneumoni är en vanlig och kostsam sjukdom som orsakar en betydande sjuklighet och dödlighet bland den äldre befolkningen. Munhålan har länge misstänkts vara en källa för mikroorganismer som orsakar pneumoni. Syftet: Syftet med studien var att genom en granskning av vetenskaplig litteratur redogöra för sambandet mellan bristfällig munvård och pneumoni hos äldre vårdtagare samt att undersöka om munvård kan minska risken för uppkomsten av pneumoni. Metod: En litteraturstudie som grundar sig på 10 kvantitativa forskningsstudier.

Påverkan av fysikaliska och mikrobiologiska faktorer på vaslivet hos snittblommor

Det här arbetet handlar om vilka mikrobiologiska faktorer som kan påverkar snittblommors livslängd. Koncentrationen av mikroorganismer i vasvattnet har en större betydelse för livslängden, mer än vilken sort av mikroorganismer som förekommer i vasvattnet. I vasvattnet till snittblommor har man funnit bland annat Pseudomonas, Bacillus och Enterobacter. För att minska påverkan på snittblommorna av dessa arter så bör habitatet för dessa arter ändras för att missgynna dem och därmed indirekt gynna snittblommorna. Arbetet tar även upp andra faktorer som kan påverka livslängden och prydnadsvärdet, så som etylen.

Maskkompostering för behandling av organiskt avfall

Bristen på högvärdigt gödsel är i många låg- och medelinkomstländer betydande då mineralgödsel är kostsamt och svårt att transportera. Material att tillverka biogödsel av finns det dock gott om i form av mat- och trädgårdsavfall samt animaliskt och mänskligt avfall. Dessa material är rika på essentiella växtnäringsämnen som kväve och fosfor. Utmaningen vid användning av dessa material är att de ofta innehåller höga halter av smittförande mikroorganismer vilka är skadliga för både människor och djur. Ska dessa material användas som biogödsel är det viktigt att de Patogena mikroorganismerna inaktiverats så att smittor inte sprids i miljön och till livsmedel.Denna studie jämförde tre maskkomposter med tre mesofila komposter med avseende på inaktivering av mikroorganismer samt produktion av ett högvärdigt biogödsel som slutprodukt.

Utvärdering av polymerers sedimenteringsegenskaper i aktivt avloppsslam

Den idag mest använda biologiska metoden för rening av avloppsvatten är processen som kallas för aktivt slam. Denna är normalt uppbyggd av luftningsbassäng och sedimenteringsbassäng. Kärnan i processen består av mikroorganismer vars sammansättning varierar. Detta beror på en rad olika yttre faktorer. Mikroorganismer bryter ned löst organiskt material i avloppsvattnet och bildar så kallade flockar, som sedan sjunker ner till bassängbottnen i sedimentationssteget.

Probiotika i samband med antibiotikabehandling : Hindrar det uppkomsten av Clostridium difficile- infektion? 

Antibiotikabehandling kan rubba balansen i den normala tarmfloran och ge antibiotika- associerad diarré (AAD). En obalans i tarmfloran kan medföra att bakterien Clostridium difficile får möjlighet att kolonisera tarmen och i samband med det kan Clostridium difficile- infektion (CDI) uppstå. Mellan 10-25 % av alla fall av AAD orsakas av C. difficile. Probiotika är enligt definition levande mikroorganismer som i tillräcklig konsumerad mängd ger hälsosamma effekter.

Hälsoeffekter och arbetsexponering hos arbetstagare vid produktion av träpellets

Träpellets är ett biobränsle som vid både tillverkning och hantering medför exponering för trädamm, kemiska föreningar samt mikroorganismer. Dessa ämnen har i flera olika studier kopplats till en rad hälsobesvär. I den här studien är syftet att undersöka arbetstagarnas hälsa vid produktion av träpellets och se om det kan kopplas till exponeringen vid produktion. Totalt deltog 68 arbetstagare i någon del av studien vid sex svenska företag med produktion av träpellets. För att kartlägga deltagarnas hälsa fyllde de i ett frågeformulär där resultaten sedan jämfördes med en kontrollgrupp.

Klimatförändringar och hur de kan påverka Skandinaviska däggdjursarter

Träpellets är ett biobränsle som vid både tillverkning och hantering medför exponering för trädamm, kemiska föreningar samt mikroorganismer. Dessa ämnen har i flera olika studier kopplats till en rad hälsobesvär. I den här studien är syftet att undersöka arbetstagarnas hälsa vid produktion av träpellets och se om det kan kopplas till exponeringen vid produktion. Totalt deltog 68 arbetstagare i någon del av studien vid sex svenska företag med produktion av träpellets. För att kartlägga deltagarnas hälsa fyllde de i ett frågeformulär där resultaten sedan jämfördes med en kontrollgrupp.

Komplikationer vid nasogastrisk sond

Somliga sjukdomstillstånd medför svårigheter att inta föda oralt. Ett alternativ till administrering av föda är nasogastrisk sond. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva komplikationer som resulterar i ett behov av omvårdnadsåtgärder vid användanden av nasogastrisk sond. Litteratursökningen resulterade i 23 artiklar, vilka analyserades och gav upphov till följande sex kategorier: Malnutrition: Diarré och kräkning: Aspiration av gastrointestinalt innehåll: Felpositionering och ocklusion av sonden: Trycksår och smärta samt Patogena bakterier i oropharynx. Resultatet visade att många patienter med nasogastrisk sond inte fick sina energi- och proteinbehov tillgodosedda.

Hormonet leptin och dess funktioner

Träpellets är ett biobränsle som vid både tillverkning och hantering medför exponering för trädamm, kemiska föreningar samt mikroorganismer. Dessa ämnen har i flera olika studier kopplats till en rad hälsobesvär. I den här studien är syftet att undersöka arbetstagarnas hälsa vid produktion av träpellets och se om det kan kopplas till exponeringen vid produktion. Totalt deltog 68 arbetstagare i någon del av studien vid sex svenska företag med produktion av träpellets. För att kartlägga deltagarnas hälsa fyllde de i ett frågeformulär där resultaten sedan jämfördes med en kontrollgrupp.

1 Nästa sida ->